Ett kommunalråds tankar om Statsministern

Barack Obama har återvalts som president över världens mäktigaste land, USA. Det står att läsa på morgonens tabloider att statsminister Fredrik Reinfeldt gratulerar Barack Obama till segern och gläds åt valresultatet.

Statsministern säger också att ”Det är viktigt att påpeka att jag kan samarbeta med vem som än skulle ha blivit vald” till president i USA.

I veckan var samme statsminister på Stockholms universitet och höll ett anförande där han på ett desperat och hatiskt sätt framförde kritik mot Sverigedemokraterna. Jag anser detta vara högst genant och att det till råga på allt sker på ett universitet där ”olika åsikter” skall vara en självklarhet, gör inte saken bättre.

Sveriges statsminister menar att Sverigedemokraterna har blivit konfronterade och fått delta i diskussioner och debatter, i media, men att det helt enkelt inte går att prata med oss. Man önskar att herr statsminister kunde sitta bredvid mig någon gång på en intervju och höra vilken typ av frågor jag får. När man intervjuar Sverigedemokrater vill man som journalist i nio fall av tio bara få fram att vi är rasister och ställer således bara ledande och rent ut sagt dumma frågor. En av våra riksdagsmän berättade för mig att han alltid svarade journalister med ”skriv vad ni vill, det gör ni ju ändå”.

Då jag ifrågasatte detta förfarande förklarade riksdagsmannen att då man blivit felciterad hundratals gånger tappar man allt förtroende för media och får finna andra vägar att nå ut till vanliga människor. Man är alltså ofta helt ointresserade av vad vi Sverigedemokraterna egentligen tycker i olika politiska spörsmål. Därför uteblir naturligtvis en stor del av debatten i media, men detta kan ju knappast sägas vara Sverigedemokraternas fel.

En av de största frågorna vi brottas med i min kommunförening just nu är hur vi på ett objektivt sätt skall få ut vår politik. Då medlemmar klagar på att vi aldrig eller sällan syns i media så hänvisar vi till vår hemsida där alla debattartiklar och pressmeddelanden publiceras. Just idag, den 7/11, har jag fyra PM och en debattartikel som skall ut, men de lär nog stanna på hemsidan som vanligt.

Statsministern beskyller vidare Sverigedemokraterna för att aktivt söka upp missnöjda människor på internet och på något underligt sätt använda dessa människors missnöje, mot det politiska etablissemanget, för egen vinning. Dock oklart exakt hur detta skulle kunna gå till, man kan också undra om det finns en sådan numerär av missnöjda internetanvändare som verkligen motsvarar våra ökningar i opinionen. Statsministerns retorik utsänder också obehagliga toner då det låter som om det fria ordet på internet är ett hot och kanske något som borde förbjudas. Detta är illavarslande då internet är vår största kanal för att få ut vårt budskap, utan att det passerat genom medial censur.

Vad jag finner mycket intressant här är den påtagliga politiska inkonsekvens som vår statsminister uppvisar inom en 24-timmarsperiod. Om man tittar lite närmare på vilken politik USA bedriver kontra vilken politik SD bedriver så förstår ni vad jag menar.

Statsministern säger sig inte ha problem med att samarbeta med varken Obama eller Romney, eller USA för den delen. USA är ett land som nyligen bedrivit krigshandlingar i Irak men tagit emot färre flyktingar från just Irak än vad bara Södertälje kommun gjort. USA är ett land där man ställer väldigt höga krav på inflyttade människor, de skall göra medborgartest som förutsätter att man talar språket, de förväntas själva ordna sin försörjning, de förväntas själva ordna bostad osv. USA är ett land där man, upp på statsmannanivå, har en mycket tuff och hård hållning mot människor från de så kallade MENA-länderna, betydligt tuffare än den retorik Sverigedemokraterna använder sig av. Men ändå är det denna mildare retorik, jag och mina kollegor använder, som ofta ligger till grund för att vi kallas rasister och främlingsfientliga. Dock har jag aldrig hört statsministern kalla Obama eller Romney för rasister eller främlingsfientliga.

USA är ett land, där Obama som första president genom tiderna, år 2012, antytt att det kanske är ”OK” för homosexuella att ingå i äktenskap. USA är ett land där man försöker hindra illegala invandrare med elstängsel och jagar desamma med hundar. USA och dess företrädare för en betydligt hårdare retorik än vad Sverigedemokraterna i Sverige gör.

Ändå är det så att USA är ett land som statsminister Reinfeldt inte har något problem alls att samarbeta med – MEN att ta en ärlig debatt på lika villkor med Sverigedemokraterna och respektera oss för den politik vi för, går inte för sig.

Epilog: personligen tror jag att det är så här, Sverige har tagit emot så många migranter att välfärden nu börjar svikta ordentligt. Reinfeldt är högst delaktig i denna felaktiga migrationspolitik samtidigt som han investerat väldigt mycket politisk prestige i att Sverigedemokraterna har fel och är rasister – vad de än säger eller gör. Vi börjar nu komma till vägs ände, då det går upp för alltfler vanliga svenska medborgare att situationen inte är hållbar. Detta framkallar såklart maktpanik hos statsministern som ger sig till uttryck i desperat och genant hat, vilket vi såg på Stockholms universitet. Detta är tragiskt, men det krävs en stor man för att ställa sig upp och säga ”Jag hade fel” och statsministern är uppenbarligen ingen sådan stor man.